Grammatik är ett ämne som anses framkalla negativa känslor och många människor minns sin grammatikundervisning som tråkig och svår. Grammatik är dock ett centralt ämne för oss språkkonsulter och nödvändigt för att vi ska kunna utföra vårt arbete. Syftet med den här undersökningen har därför varit att undersöka vilka attityder till grammatik som människor egentligen har. Frågeställningarna handlar om hur människor definierar grammatik, vilken uppfattning de har av grammatik samt vilken användning de ser med grammatik. Metoden för att söka svar på dessa frågor har varit fokusgruppssamtal där studerande och arbetande människor tillsammans fått tala om grammatik.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur funktionell grammatik kan svara mot det som dagens grammatikundervisning brister i och efterfrågar. Uppsatsen presenterar genom en litteraturgenomgång synen på dagens grammatikundervisning, dess bakrund, argument och strävansmål. Dessutom innehåller uppsatsen en presentation av Michael Hallidays funktionella grammatik och dess möjliga tillämpning i skolundervisningen och vid textanalys. Avslutningsvis förs en kort diskussion kring funktionell grammatik och en meningsfull grammatikundervisning..

Denna undersökning genomfördes med syftet att ta reda på vad fyra olika svensklärare har för attityder till grammatik och hur deras attityder till grammatik påverkar deras val av arbetssätt då de bedriver grammatikundervisning. Studien redogör för definitioner av grammatikbegreppet och metoder för hur man kan arbeta praktiskt med grammatik i undervisningen. Jag gör en kvalitativ undersökning i form av fyra intervjuer. I denna undersökning jämför jag mitt esultat med och relaterar till en tidigare undersökning i ämnet. Resultatet visar att de två gymnasielärarna inte har mycket mer krav på elevernas grammatikkunskaper än vad de två lärarna i grundskolans senare år har.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur undervisningen i grammatik bedrivs hos verksamma gymnasielärare och om den påverkas av lärarnas inställning till, och erfarenheter av grammatik. Vi har valt en kvalitativ metod där vi har intervjuat sju gymnasielärare i svenska. Undersökningen visar att lärarna anser att grammatik är viktigt och intressant samt kan också konstatera att arbetssättet i grammatik varierar. En del väljer att integrera grammatikundervisningen i andra moment, ex. skrivträning, medan andra har enskilda grammatikmoment.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i en sjundeklass i södra delen av Sverige förhåller sig till grammatikundervisningen samt hur de menar att läraren kan förbättra undervisningen i grammatik. Arbetet sammanställer akademisk litteratur och tidigare forskning om grammatik och grammatikundervisning i den svenska skolan för att hjälpa oss att besvara de angivna frågeställningarna. Den empiriska undersökningen gjordes i form av en enkätstudie där 14 elever deltog. Studien genomfördes på en grundskola i södra Sverige. Enkätundersökningen visar att de flesta av eleverna har förstått innebörden av begreppet grammatik.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra gymnasielärare kan förhålla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfällen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika många gymnasielärare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utsträckning och att pedagogerna väljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. Lärarna motiverade grammatikundervisningen utifrån lydelsen ?språkets bruk och byggnad? i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara språkutvecklande.

Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers grammatikintresse. Målet är att försöka förklara och förstå vad pojkar respektive flickor tycker om grammatik. Syftet är också att se om det finns några skillnader mellan pojkars respektive flickors grammatikintresse. Frågeställningar som uppsatsen behandlar är: Hur uppfattar elever grammatikundervisningen? samt Går det, ur ett genusperspektiv, att urskilja skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning gentemot grammatikstudier?Den valda metoden är en kvantitativ metod med kvalitativa inslag, det vill säga en enkätundersökning som både innehåller slutna, alternativa och öppna frågor.

Det är många elever i vår skola som förknippar svenskundervisningen med tråkiga grammatiklektioner. Mitt syfte är att i detta arbete söka svar på bland annat Har det alltid funnits grammatikundervisning i den svenska skolan?, Har Lpo förändrat inställningen till grammatik? och Uppfattas grammatik som tråkigt och något nödvändigt ont? Min undersökning bygger på en enkätundersökning gjord av Göran Strömqvist 1985. Jag har utfört en liknande undersökning för att se om det har skett någon förändring sedan Lpo 94:s tillkomst om mellanstadieelevers inställning till grammatik..

Sammanfattning Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur lärare i åk 1-3 undervisar i svensk grammatik och i vilken mån de synliggör grammatiken för barnen. Grammatiken i skolan är en kontroversiell fråga, och kursplanerna är svävande. Dessutom är grammatik i tidigare åldrar ett ganska outforskat område. Undersökningen genomförs genom kvalitativa intervjuer med fem lärare på tre olika skolor för att ta reda på hur några lärare i åk 1-3 tänker kring grammatik och grammatikundervisning och i vilken mån de synliggör grammatiken för barnen.Resultatet av undersökningen visar att grammatik är komplext. Lärarna har olika syn på vad grammatik är och svarar väldigt övergripande och svävande men kommer till slut fram till att det inte bara är ordklasser utan också språkets struktur.

I föreliggande examensarbete är syftet att undersöka lärares och elevers inställning till grammatik i språkundervisning i skolans senare år. Som språklärare är det viktigt att gå djupare in på hur grammatik bäst kan läras ut och att som språklärare vara medveten sina val av undervisningssätt. Detta är intressant att veta för att kunna hålla en bra kvalité i undervisningen samt för att möta elevens problematik kring språkinlärning. I studerandet av språkinlärningsteorier visade det sig att grammatikundervisningen främst är uppdelad i två inriktningar: grammatik som produkt och/eller process. Grammatikundervisningen präglas oftast av antingen den ena eller den andra men läraren kan även använda sig av båda sätten för att få en mer nyanserad undervisning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasielärares inställning till grammatikundervisning. Metoderna som användes var fem kvalitativa intervjuer samt en liten enkätundersökning. Resultatet visar att lärarna tycker att språkriktighet är viktigare än grammatik i undervisningen. Samtliga ser grammatiken som ett redskap för att förbättra språket men ingen av dem vet hur de ska motivera sina elever till att lära sig den. Lärarnas åsikter skiljer sig åt gällande elevernas bristande kunskaper inom grammatik när de kommer från högstadiet.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, SIS133, 15 hp Handledare: Elisabet Engdahl.

Syftet med denna uppsats är att undersöka presentationer av grammatik i två läromedel i svenska som andraspråk. Grammatik har här avgränsats till att handla om ordklasser, då detta är en av de grammatiska delar som ofta ingår i grammatikundervisning. Två metoder har använts för att undersöka detta och det är textanalys och variabelanalys. Analysens resultat jämförs och tolkas utifrån teorier om grammatikens roll vid andraspråksinlärning, samt teorier om formgivning som kan främja elevernas inlärning. Studien visar att mitt ena undersökta material i högre grad fokuserar på grammatik än vad det andra gör, samt att denna lärobok också visar en koppling till processbarhetsteorin i sin presentation av grammatik.

Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers grammatikintresse. Målet är att försöka förklara och förstå vad pojkar respektive flickor tycker om grammatik. Syftet är också att se om det finns några skillnader mellan pojkars respektive flickors grammatikintresse. Frågeställningar som uppsatsen behandlar är: Hur uppfattar elever grammatikundervisningen? samt Går det, ur ett genusperspektiv, att urskilja skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning gentemot grammatikstudier?Den valda metoden är en kvantitativ metod med kvalitativa inslag, det vill säga en enkätundersökning som både innehåller slutna, alternativa och öppna frågor.

Syftet med denna studie är att på gymnasieskolor undersöka vad elever och lärare anser att begreppet grammatik innefattar, om man behöver lära sig grammatik, hur lärare och elever beskriver att de arbetar, samt hur eleverna vill arbeta. I forskningsbakgrunden redovisas olika definitioner av begreppet grammatik, den yttre grammatiken, och den inre grammatiken. Vidare redogörs för vad styrdokumenten säger om teoretisk kunskap, dialogens och interaktionens betydelse och även olika synsätt på grammatikundervisningen i skolan. I undersökningen används kvantitativ metod i enkätform. Resultaten visar att både lärare och elever definierar begreppet grammatik som läran om språkets byggnad, det vill säga regelverket, och att gymnasieeleverna vill ha grammatik i skolan.